I vårt stressade samhälle har vi inte tid att besöka varandra bara "så där", vi måste se om våra arbetstider passar, kanske har vi fritidsaktiviteter, kurser osv. som ska passa in för ett besök. Har man , som jag, tre-skifts arbete är man nästan tvungen att boka in ett besök hos nån bekant.
I förra veckan fick jag helt plötsligt besök, bara "så där" av en bekant. Att hon hade, ännu ljumma, hembakade bullar med sig gjorde det hela extra festligt! Vi satte oss i köket, och i förbifarten ursäktade jag röran på diskbänken, men det var ingen fara försäkrade hon mig, för dom har det ännu värre hemma hos dem...dom är 5st i familjen och vi bara 2+en katt, så lite skillnad är det ju...
Under tiden vi mumsade i oss dom jättegoda bullarna, drack kaffe och svartvinbärssaft, funderade vi på vad vi skulle göra på våra sommarlov. Jag skulle vara mycket ute vid sommarstugan, kanske åka bil nån stans, men mest vila och njuta av ledigheten. Hon däremot hade sitt lov fullspäckat med program. Det var allt från delfiner, fotboll, kusinens kattungar, Gröna Lund, kaniner, åka båt och så skulle hon besöka sina mor-och farföräldrar.
När vi hade druckit klart fortsatte vi att umgås i mitt syrum! Hon ville sy en kudde av ett mjukt ljusgrönt tyg,och hon sydde alldeles själv på maskin. Jag kan bara koppla bort "gaspedalen", sänka farten till minifart och så är det bara att trycka på en knapp så går maskinen igång, trycka på samma knapp och den stannar, perfekt för en som kommer på besök och som tycker om att sy! Jag hjälpte henne med att sy fast blommor och pärlor på kudden, sen glömde jag totalt bort att ta kort på hennes fina kudde!
Vi kom också överens om en sak, att inte berätta för Herr Käranån om att vi hade ätit nybakade bullar, för då skulle han gå hem till dom när ingen ser honom, plocka fickorna fulla med bullar och springa hem tillbaka...Annars, hennes farmor bakar bullar hela dagarna, det är hennes arbete, så de har många goda recept på bullar hemma...
Sen var det dags att mata våra fiskar i dammen och söka efter Nasse, som också ville ha mat. Min bekant är väldigt pratglad, och vissa gånger hänger jag inte riktigt med i hennes tankar och funderingar, tex. när hon hade en släktutredning om vem som bodde ihop med vem, och vem som var mamma till vem, DÅ blev jag alldeles snurrig i huvudet!
Jaha, så stoppade hon sin lilla ljusgröna kudde med blommor i fickan, drog sin rosa mössa på huvudet och sprang hem till sitt, hon skulle städa i sitt rum! Kan det bli bättre än så här?, få ett oväntat besök som har nybakade bullar med sig ( hon hade faktiskt ätit 2st före hon kom hem till mig), sitta och fundera på allt mellan himmel och jord med en mycket pratglad ung dam, en helt vanlig eftermiddag...vilken underbar dag jag fick!!
Vi har ganska mycket smultron ute vid stugan, men nu har nästan alla torkat bort, men de som finns smakar verkligen smultron och är mindre än dom man hittar här hemma.
Den vackert blå Strandveronikan växer tillsammans med smultonen nära vattnet...
...där hittar man också Vänderoten ( valeriana ) som doftar ganska starkt men gott!
Gräs kan vara vackert, tycker jag i alla fall!
För det mesta är den här lilla segelbåten ett av strandfynden jag brukar hitta hos oss, det har blåst alldeles för hårt eller så inget alls för att ge sig ut på sjön med den men igår gick det bra.
Jag vågar aldrig ge mig ut ensam i en liten segelbåt, som hon på bilden ( Hilda Paint ) Jag har alltid sagt att jag aldrig skulle sätta min fot i en segelbåt, men jag måste ju erkänna att det är jätteroligt, bara det är nära till land och att det inte blåser för hårt och att båten inte lutar för mycket och att nån är med som håller reda på alla segel, rep, linor och framförallt nån som vet varifrån vinden blåser och vart vi ska, DÅ vill jag segla!
