tisdag 25 september 2012

Möten & Avsked

För ungefär åtta år sen kom en liten, smal, osäker och väldigt nervös studerande från Kina till vår avdelning på sjukhuset. Hon var bara 18 år, kom ensam till Finland, utan familj och skulle bli sjukskötare! Hon kunde några ord finska och svenska och pratade ganska dålig engelska och skulle göra en 8 veckor lång praktikperiod tillsammans med oss.


Vilken kulturchock denna flicka fick, vilken chock den finska kalla , snörika vintern var för henne, för att inte tala om maten, språket osv.


Med tiden började hennes engelska flyta på ganska bra och jag är imponerad av hur fort hon lärde sig finska ord ( finska språket har en svår grammatik ). Hon fick sommararbete på avdelningen, personal och patienter tyckte om henne, hon fick sin examen som sjukskötare och stannade i Finland och fick fortsätta arbeta på vår avdelning. Ingen av oss, varken hon eller vi kunde tro att hon skulle stanna så länge som åtta år!


Hon tyckte om att bada bastu, lärde sig simma och äta salmiak/lakrits. Hon tyckte det var förfärligt att man åt lever...hon var imponerad över att vi finska kvinnor är så självständiga och starka. Hon och jag pratade mycket om kultur, traditioner och skillnader i det kinesiska och finska samhället men vi pratade aldrig politik och religion...Hon blev en uppskattad arbetskamrat, en som man kunde lita på och det var alltid roligt att vara i arbete när hon var "boss" .


 Vi möter olika personer i våra liv som berör oss på olika sätt. Vissa berör oss negativt och tar en massa energi av oss, såna personer väljer jag bort ur mitt liv, men så kommer en person med blankt, långt, svart hår och pepparbruna ögon som berör mig ända in i mitt hjärtat och ända in i min själ och som jag alltid kommer att ha hos mig!


Nu efter åtta år är det dags för henne att fortsätta sitt liv hemma i Kina. Vi tog avsked av henne igår, och ni kan förstå att vi alla grät och kramade om henne. Hon lovade att komma tillbaka nån gång på besök. Jag saknar dig Song!

15 kommentarer:

Vardag och flärd sa...

Så vackert du skriver om din kamrat! Ledsamt att skiljas men tänk så mycket ni gett henne i livet!
Kram Eva

Lycka är ~ Onnea on sa...

vänner för livet!

eva sa...

Härliga möten - sorgligt att skiljas. Tur att det bara är avstånd i mil, så att ni kan träffas någon gång igen.
Kramisar

Sari sa...

Åh, vilket vackert inlägg du skrivit!
Förstår att det måste kännas tomt....
Kram Sari

Vform sa...

Visst består livet av möten och avsked.
Vissa känns bättre och vissa sämre!
Vackert inlägg du gjort om din vän för livet!
Hoppas ni ses snart igen!
Kram!

shabby chic og lavendel sa...

Et fint innlegg og nydelige bilder <3
Klem Catharina :)

Lyckoslanten sa...

Vissa människor man möter i livet berikar och berör mer än andra. Fint skrivet om någon som lämnar så djupa spår! ♥

Mys och hemtrevnad sa...

låter som om du har en riktig vän i song så jag förstår att saknaden är stor...kramis semlan

Monica sa...

Vad fint du skrev om din vän,
förstår att det blir tomt.


Häls. Monica

Tilkkureppu sa...

Muistot jää ja tunne ystävyydestä sydämeen ja kun tapaa, vaikka monen vuoden jälkeen on kuin ei olisikaan ollut näitä vuosia välissä. Ystävyys on monelle kantava voima elämässä. Kauniisti kirjoitat ystävästäsi!

nattugglan sa...

Så vackert du skriver om er jobbkopis..det är så att en tår trillar för mej oxå..Ni får göra en utfärd ni oxå till Kina så ni får se hur hon jobbar.., skulle säkert va roligt..

Rafaellascreativa sa...

Tänk vad saker och ting kan bli så annorlunda än vad vi

tror vid första anblicken och det är tur att vi tar oss tid och att nyfikenheten visar oss vidare mot något vii aldrig skulle vilja vara utan, mvh Csrina

I det blå huset sa...

Så fint du skriver om din jobbkompis! Man blir riktigt rörd.

Maj sa...

Det var en gripande berättelse! Trevlig blogg du har. //M

Gugis Pärlor sa...

Det är ju så att en del människor påverkar en mer än andra... men världen är ändå så liten om det kan vara någon tröst! Det finns alla möjligheter att hålla kontakt med dagens teknik...

Kram till dig!