söndag 3 februari 2013

Söndagsfunderingar

Idag steg jag upp ca. 11:45. Sovmorgon?...nej,nej! Sovmorgon för mig är att jag vaknar 03.07 eller 03:28 efter ca 3 1/2 timmes sömn, somnar om igen och sover till 06:03, DET är sovmorgon för mig! Varför jag steg upp så sent idag är för att jag arbetet natt, igen!! och ska åter en gång försöka få dygnet på rätt köl. Nog om detta!


Jag är väldigt kreativ på småtimmarna mellan ca. 03:00 och 04:30, jag brukar hitta på en massa saker som jag ska sy osv. Min hjärna verkar också gå på högvarv när jag har arbetet nattskift och är så trött så jag ser nästan dubbelt, det har liksom slagit över ett varv innan jag kan koppla av. Idag har jag haft en sån dag och funderat mycket på vanor och ovanor som jag har.


En vana jag har är att jag måste bara byta lakan i sängen efter ett nattskift ( =2 nätter ), jag vet inte om det kallas för tvångshandling men det måste jag göra, annars är det obalans i mitt liv...Jag måste också mangla mina lakan, troligen hör jag till en utdöende ras som fortfarande gör det.Jag är inte ensam om mina konstigheter för en av mina arbetskamrater måste byta lakan i sängen före hon arbetar natt, vad beror detta fenomen på!? 


Det här gjorde att jag började fundera på mina arbetskamrater, tänk så otroligt mycket tid man är tillsammans med dom, tänkt så många olika personligheter som arbetar tillsammans...vi har "filosofen" som har en otrolig förmåga att förstå allas känslor, "diplomaten" som kan ta hand om olika konflikter, "hon med temperamentet" som kryddar sina åsikter ordentligt, "tryggheten" som nästan alla anförtror sig till och vet en hel del hemligheter som hon aldrig skulle berätta vidare...


...ni kan aldrig tro vilka olika vanor och ovanor alla dessa personer har! Vi gör samma arbete på olika sätt och slutresultatet är det samma, nämligen att patienten mår bra! Som "filosofen" sa: det är väldigt viktigt för patienten att det är olika personligheter på en avdelning, tänk om alla var lika, vi måste ta vara på varandra och respektera varandra fast vi är olika!


Att ta hänsyn till varandra och respektera varandra är otroligt viktigt i vårt arbetsliv och privatliv med alla våra vanor och ovanor, fast ibland känns det helt omöjligt och man tänker stilla för sig själv: " akta dig...nästa gång...ett slag och din skjorta är tom..." fast det  tänker ju inte jag...hmmm....


Listan på mina vanor och ovanor kan bli ganska lång om jag tänker efter. Jag måste ställa in disken på "rätt" sätt i diskmaskin, jag måste sopa bort all snö av bilen och skrapa bort all is på bilrutorna innan jag kan köra iväg, kontrollera att dörren är låst fast jag vet att den är det, hänga tvätten "rätt", osv., osv. Lova mig att inte fråga "Herr Käranån" om mina vanor och framför allt inte om mina ovanor...Vilka är dina vanor/ovanor?
Nu har vi söndag, och har man jobbat helg så tar man "fredagsmys" på en söndagskväll med stekt, byxad abborrfilé, ugnsstekta grön-och rotsaker och känner jag mig rätt så blir det en väldigt tidig kväll i kväll med en av mina vanor...rena manglade lakan! Ni ska ha det så bra!

7 kommentarer:

Dagdrömmar sa...

du skriver så bra om alla dessa jobbkompisar. vi lär nog ha liknande på vårt jobb om man funderar efter.
Och tänk så mycket tid man spenderar med dessa 'främmande' människor som är ens vänner eller bekanta. men som oftast bara hör till jobbet och inte livet utanför.
vanor och ovanor? förut hade jag en hel del såna, men med åren har jag sluppit från dem. kanske pga att så mycket tid går åt annat. jag kollade plattor, dörrar osv före jag kunde gå ut. hade mitt 'sätt' att lägga täcket om fötterna då jag sku sova ( fråga inte varför hahaa)..mm.
Nu då..hmmm...kommer inte riktigt på nåt.
~M~

Nette Cecilia sa...

Manglar lakan det är nog ett måste här också .Några andra saker vet jag inte om nu just ,kram och trevlig vecka ,nette

Lizzan sa...

Ja nog har vi alla våra vanor och ovanor vilket kan vara både lite mysigt och väldigt irriterande beroende på humör :)
Hoppas du är ledig ett par dagar nu och får njuta av lite lugn!
Hade jag haft mangel så hade jag absolut manglat mina lakan!
Kram Lizzan

♥ Fem i vårt hem ♥ sa...

Vanor, eller ovanor, nåt som vi alla bär med oss. Fast nån utdöende ras som manglar lakanen är du då dock inte, för även jag (mina ung...hmmm... år till trots) har alltid manglat mina lakan.
Hoppas du fårdygnet svängt rätt igen!

Varma kramar!

Paulina sa...

:) Rena frasiga lakan är en vardagslyx som man inte kan får för mycket av.

Vi har nog alla lite roliga idéer för oss ;) det är väl det som gör att man är den man är. Tack för en mysig blogg!

Pilar sa...

Åh Karanan!, Jag gillar din sfär av ljus, pannan med blommor och jag gillar det du skriver. Livet skulle vara tråkigt om vi alla samma, och om att vara annorlunda, som du säger att vi respekterar varje liv kommer att bli rikare och roligare. En kram från Barcelona

Lappeklipp sa...

Åter igen visdomsord ala Käranån. Våra olikheter är en stor rikedom och alla kompletterar vi varandra på ett eller annat sett, men visst, ibland stöter man faktiskt på olikheter som inte känns rätt.
Lakanen skall ABSOLUT manglas, det är en sådan njutning att få gå och lägga sej i en nybäddad säng mmmmm.......
Själv har jag massor med vanor/ovanor som jag inte vill rubba på och om jag blir tvungen, är det med lååånga tänder, herr Lappeklipp håller garanterat med ;)
Ha ett skönt veckoslut och kanske vi ses på söndag!