lördag 5 maj 2012

Jag har det bra!

Jag är jättedålig på att fiska med kastspö. Signalen mellan hjärnan och tummen, som trycker ner mekanismen i rätt ögonblick så att linan flyger iväg, den signalen fungerar inte de få gånger som jag har tagit i ett kastspö. Fiskedraget landar några meter ifrån och så hör jag hur det bara "sjunger" i linan när den flyger iväg...jag börjar veva in linan frenetiskt, försöker att inte trassla till den och ser hur draget sjunker ner till bottnen innan jag hinner med och så får jag ett riktigt botten napp...där står jag på bryggkanten och undrar vad jag håller på med...egentligen!


Ibland känns det som om livet var ett kastspö, livslinan flyger iväg med en väldig fart men jag själv landar med ett magplask och sjunker ner i bottenslammet av självömkan...det är synd om mig, jag orkar inte mer, jag vill inte, jag står inte ut, varför ska jag alltid vara den som ska vara förstående, varför ska jag ta emot en massa ski..., varför kan jag aldrig stå på mig...hela världens bekymmer och problem trycker ner mig ännu mer och där står jag och undrar vad jag håller på med...egentligen!


Signalen i hjärnan trycker av i rätt ögonblick, jag stannar upp i livet och ser mig omkring på vad jag har. Jag har en fantastisk familj, nära och kära anhöriga och vänner. Jag är frisk...nåja, kroppen/ryggen har ju sett sina bästa dar men ändå...jag har ett arbete med bra arbetskamrater. Jag har ett hem, mat på bordet, kläder i skåpet, visserligen inte av senaste mode men ändå...bil, stor symaskin och eget syrum! Sen har jag en stor,fet och lurvig katt som älskar bara mig, fast egentligen tror jag att han ser mig bara som en stor påse med kattmat som fyller på hans matskål regelbundet, men ändå...


Visst har jag haft mina botten napp i livet, som alla andra. Det har tagit tid att hitta den tilltrasslade livstråden igen och börja veva in den lugnt och metodiskt och dra upp mig själv till ytan. Det har gjort att stoppsignalen har förstärkts och vet när den ska trycka av i rätt ögonblick så jag stannar till en stund och tänker efter...



Genom mitt arbete, att bl.a. ta hand om svårt sjuka patienter i livets slutskede, har jag lärt mig att jag ganska ofta behöver stanna upp ett tag i livet för att orka med alla vardagliga bekymmer och problem. Jag tar vara på dagen jag får, tänker efter vad jag har och inte bara gör en höna av en fjäder utan ibland gör jag  en hel struts av ett fjun...


Just idag har jag tryckt på stoppknappen, i rätt ögonblick, just idag stannar jag upp och tänker efter vad jag håller på med...egentligen...just idag får jag känna den fantastiska känslan av tacksamhet för vad jag har...just idag inser jag att...Jag har det bra!
Ni ska ta hand om er själva, ta hand om varandra och så ska ni ha en riktigt bra fortsättning på helgen. Jag ska må bra ikväll, äta räkpaj och dricka ett glas vin...

15 kommentarer:

Nette Cecilia sa...

här blir det köpepizza o vin ,du har så rätt i det du säger ,ibland måste man sätta på stoppknappen .Jag sitter här framför datorn fast jag borde torka fönster mm .ha det bra kramar ,Nette

Hantverkarglädje sa...

Ja jag tror att vi alla behöver observera att stoppknappen finns nångång.Ibland känner vi oss rika som troll utom av pengar och ibland gäller självömkan. Tror att det räcker till oss alla bara vi erkänner det. Ha det gott med räkpajen.

Annelis hantverk sa...

Så otroligt vackert du skriver, jag blir helt stum av beundran! Visst är livet så ibland. Härligt att du inser ändå hur bra du har det.
Lev i nuet!
Kram!

Vform sa...

Käranån ... vilket fantastiskt och läsvärt inlägg !!!
Detta är absolut sant ... för de flesta av oss, bara att du satt det i ord! FINT!
Borde printa ut det och läsa texten nu som då, då man stressar på!
Ha en FIN kväll ... det ska jag!
KRAM Vivan

Janne i Fagerlia sa...

Fine ord som skaper ettertanke for den som leser dem. Skjønner akkurat hva du tenker på med det du skriver. Vi trenger vel alle å stoppe opp i blant, trekke pusten, og kjenne at vi lever. Vi har det alle alt for travelt, dagene flyver av sted, og vi lever uten egentlig å leve. Godt du minner oss på akkurat dette :)

Vardag och flärd sa...

Du skriver fint och vi måste förstå att vi har det bra! Allt kan inte vara bäst men vi har så mycket att vara glada och tacksamma för. Jag tror inte jag vet någon som gör så fina dockor som du gör, så duktig är du!
Jag tar ett glas rött ikväll så jag säger SKÅL till dig!
Kram Eva

Tilkkureppu sa...

Niin, ihan totta mitä kirjoitat, joskus pitää painaa STOP nappulaa ja pysähtyä miettimään ja yleensä kaikki on hyvin, joten nautitaan tästä päivästä ja tulevista, koska meillä on paljon syytä olla onnellisia siitä mitä olemme ja mitä meillä on. Hyvää iltaa sinulle!

eva sa...

Åh, vad skönt det var att läsa ditt fina inlägg och få hjälp på traven med att "tänka i rätta banor". Ibland måste man ju få lite hjälp och så kändes det med ditt "skriv".
Så skönt! Tusen tack för det och ha nu en fortsatt skön helg!
Kramisar

Lyckoslanten sa...

Men så fint och klokt skrivet! När man har ett jobb där man ger alldeles för mycket av sig själv får man stanna upp ibland för att orka vidare. Javisst har man det bra, men när man har haft bråttom får vänta in sin själ för att se det.
Ha en skön söndag! ♥

Anonym sa...

Håller med dig till 110%

Louise sa...

Vilket fint inlägg! En hyllning till dina kloka ord och LIVET :)

Lisbet sa...

Så fint du skriver.
Ibland får man stanna upp, ta en liten paus från ekorrhjulet. Fundera såsom du... vad håller man på med egentligen. Ha en liten stund, kanske själv, som man säger nu. Jag vill vara själv och fundera...
Jättefint kära du!
kram

Mia sa...

Oh så fina ord. Precis så tror jag att vi alla känner ibland.
Kram Mia

Satu Pysselblogg ! sa...

Åh så vackert skrivet!
Kram Satu

Dedalina sa...

Ay!!!! No puedo decir otra cosa que ...:excelente!!!! No puedo creer tanta finura y delicadeza!!! Felicitaciones!!!! Un beso.